Reproducering av k÷nsmakt genom ny teknologi
Medan det politiska feltet i Norden på mänga sätt har genomgått en könnsrevolution, där kvinnor och män framstår som relativt jämställda aktörer, har en tillsvarande förändring inte ägt rum i arbetslivet. De nordiska arbetsmarknaderna er bland de mest könsdelade i den västliga världen. Varför är dessa strukturer så tröga?
Av Guðbjörg Linda Rafnsdóttir

Innlegg på konferansen 'Kjønnsmakt i Norden', Oslo, 12. og 13. juni 2003. Workshopen 'Likestilling i arbeidslivet - realitet eller utopi?'

Inlending
Är jämställdhet en utopi i ett arbetsliv som präglas av ökad mångsidighet - bl.a. på grund av utbildning och etnisitet? Dessa konstateranden och frågor var framställda av Anne Lise Ellingsæter och Jorun Solheim till föredragshållere på konferancen Kön och makt i Norden sommaren 2003. Jag kommer i det följande att reflektera kring dessa frågor bl.a. utifrån funderingar kring ny tekhnologi.

Könsdelat arbetsmarknad
De nordiska arbetsmarknaderna är inte endast bland de mest könsdelade i den vestliga världen. De präglas också av hög yrkesaktiavitet bland kvinnor och användning av högteknologi, bl.a. informations- och kommunikationsteknologi. Globaliseringen, som bl.a. har präglat arbetslivet, har fort med sig hårdare konkurrance i arbetslivet och ökat krav på effektivited och rationalisering (Castells: 1996). Företagen har av den anledningen rationaliserat sin arbetsorganisation som aldrig förr, som igen har fört med sig ökat stress och trötthet, samt svårigheter vid att förena arbets- och familjeliv. Kvinnor och män i Norden, klagar över brist på tid och improterar kvinnor ifrån 3je världen för att ta hand om de saker i hemmet som familjen inte orkar med. Detta har den Amerkianska sociologen Arlie Hochschild beskrivit (1997, 2000) framför allt beträffande USA. På Hochschilds keynote föreläsning på den nordiska sociologkongressen i Reykjavík 2002 framkom, att medelklassfamiljer i USA framhåller ofta att kvinnor från Asien är så bra på att "älska", bra på att städa och att göra hushållsarbete som förr i tiden hörde till trationella kvinnojobb. Dessa åsikter används, menar Hochschild, som enslags ursäkt för västerländska familjer, för hyra in asistisk arbetskraft i hemmen. Samtidigt som kvinnor flyttas ifrån 3je världen för att arbeta inpopulära arbeten i västerländska familjer, så befäster man den könsmässiga arbetsdelingen genom att bidra till att behålla den traditionella bilden om att det endast är på kvinnors ansvar att ta hand om hushåll och barn.

Den ökade globaliseringen tar inte endast till omsorg och hushållsarbete, utan även till arbetsmarknaden i stort, som bl.a. för med sig att vi ibland talar om "det nya arbetslivet och den nya ekonomin" när vi beskriver den utveckling som är igång (Magnusson och Ottosson: 2003). Det nya arbetslivet präglas inte bara av ett växande internationellt utbyte av arbetskraft, utan också av en snabb teknisk utveckling som bl.a. har påverkat arbetets organisering och innehåll. Denna utveckling har haft olika och motsättningsfulla inverkningar på kvinnor och män i arbetslivet, och den har inte endast varit till förmån för icke-yrkesutbildade kvinnor (Skaptadóttir och Rafnsdóttir: 2000, Stanworth: 2000, Panteli, Stack and Ramsay: 2001).

ICT och polarisering i arbetet
De nordiska länderna utmärks i en hög grad av optimism när det gäller "informationssamhällets" utveckling. Diskussionen har varit ganska könsblind när det gäller synen på hur det "nya" arbetet kommer att utvecklas, fast det har varit en ganska utbredd åsikt att den skulle leda till en ökad jämställdet mellan könen (Stanworth: 2000, Castells 1996). Om dominerande diskurser analyseras i samband med organiseringen av arbetet idag, så ser vi däremot att den teknologiska determinismen är stark, där det förutsätts att man följer den utveckling och det sättet att tänka som den patriarkala teknokratin begär. Etiska och ergonomiska frågor, typ vad som är lämpligt för kvinnor och män, t.ex. vid tillämpningen av informations- och kommunikationsteknologin blir dock allt mer påträngande, samt analysen av hur det nya sättet att organisera arbetet påverkar kön (Rafnsdóttir och Gudmundsdóttir: 2003a).

Det finns ett antal nordiska och utomnordiska studier som visat att informationsteknologin har bidragit till polarisering på arbetsmarknaden i stället för ökad jämställdhet. Polariseringen hänvisar både till klass och till kön. Dessa studier pekar på att mängden såkallade goda arbeten, som ger möjligheter till utveckling, kreativitet och större frihet har ökats. Men samtidigt har förändringar i den organisatoriska arbetsmiljön ocskå medfört ökade riskförhållanden for somliga löntagare, eftersom många av de komponenter har ökats som kan förväntas höra samman med stress och ohälsa, t.ex. hög arbetstakt, långa arbetstider, ständig närvaro, få naturliga avbrott, låg egenkontroll och få tillfällen till beslutsfattande. De som anställs inom dessa typer av arbete är framför allt icke-yrkesutbildade individer, gärna kvinnor (Rafnsdóttir och Gudmundsdóttir 2003 a, Bradley; 1998, Gravesgård: 1997, Aronsson: 1996, Castells; 1996). Ett av det som har bidragit till denna utveckling är letandet efter ökat rationalisering i arbetslivet, p.g.a. hårdare konkurrance bland företagen.

ICT - i Taylorismens anda
I de Nordiska länderna finns en stadgande i Arbetsmiljölagen om att "arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället". En del forskning som ägt rum inom arbetsmiljön under de senaste åren visar att arbetsmiljölagens stadgande knappast uppfylls för stora kvinnogrupper bl.a. på grund av en ändrad arbetsorganisering i samband med införandet av ny teknologi (Aronsson: 1996). Ett av det som präglar denna nya arbetsorganisering är att man i allt större grad börjat använda individuell övervakning och registrering för att öka produktiviteten, förbättra tjänsten och/eller att socialicera löntagarna. En elektronisk övervakning, som är en utformning av ICT har gjort det lätt att registrera hur mycket varor enskild individ tillverkar, räkna mängden slag på varje tangentbord, eller mäta under hur lång tid de som arbetar vid telefonservice är kopplade till en kund. I vissa fall får löntagarna betalt beroende på denna registrering.

En ny undersökning på Island visar att 18% av löntagarna arbetar under elektronisk monitoring av något slag. Denna undersökning visar det inte finns skillnader mellan kvinnor och män när det gäller andel löntagare som arbetar under sådan monitoring, medan de som är yngre monotoras oftare än de som är äldre (Rafnsdóttir och Gudmundsdóttir: 2003). Om vi ser på vilken slags monotoring kvinnor respektive män utsätts för, så är det däremot ganska olika, något som inte är överraskande med tanke på hur arbetmarknaden och därmed också arbetsinnehållet är olika för kvinnor och män. De kvinnor som är övervakade i arbetet är framför allt icke-yrkesutbildade kvinnor som är anställda i ensidiga och monotona arbeten där deras rörelser och produktion mäts och registreras mycket noggrannt. Deras arbetsprocess är kort och de utför för det mesta samma sysslor hela tiden, som gör att arbetet kan mätas och registreras mycket noggrant. Det rutinmässiga och monotona arbetet är också en förutsättning för det ackordssystem som de ibland utsätts för. Kvinnoarbetet är inte endast mera rutinartat än mansarbetet, utan så utförs det också för det mesta på samma ställe, medan mansarbetet är mera omväxlande, både vad gäller omfang och lokalisering. Kvinnorna kan således i sitt arbete kopplas direkt till en monotor som är i gång hela tiden, och mäter med stor noggrannhet deras produktivitet och sätt att arbeta. Männen mäts mera "indirekt" i deras arbete som t.ex. bilförare eller försäljare. Män övervakars inte på samma sätt som kvinnor, varken "kroppsligt" eller arbetsmässigt.

Panoptikon
Foucaults diskution kring Jeremi Benthams arkitektur från 1800-talet, som kallas för panoptikum är aktuell i dagens läge, när vi tänker på den utveckling som ägt rum i IT samhället bl.a. i rationalitetens, disciplinens och globaliseringens namn. Medan Bentham framför allt såg på panoptikum som en arkitektur, har Foucault pekat på att det snarare handlar om ideologi, som präglat samhällsutvecklingen, en ideologi som har för mål att socialicera och disciplinera människor (Foucault 1987).

Benthams panoptikon är ett "kontrollhus", ett fängelse, som är konstruerat på så sätt att fängelsevakten kan följa människor/fångarna, utan att fången kan se fängvaktaren. Byggnaden är rundformat, det finns ett torn i mitten på den och på byggnaden finns stora fönster som visar inåt i fängelsegården. Den som eventuellt var i tornet kunde hela tiden se vad som ägde rum inne i det rundformade fängelset. Straffet blev på så sätt själva "synligheten". Men det praktiska och det kloka var att fången inte kunde veta om fångvaktaren var på sin vakt eller ej. Vaktaren kunde se fången, men inte tvärtom. På så sätt var fången aldrig "ensam", eftersom han hela tiden hade en känsla av att vara övervakat. Fången tvingades på så sätt till att utveckla ett eget kontroll, en egen disciplin, för att slippa väsen.

I dag, drygt 100 år senare, är vaktaren inte en människa, utan ett "elektroniskt öga". De som utsätts för vaktaren, eller det elektroniska ögat, är inte enbart fångar, utan "vanliga" människor, inte minnst icke yrkesutbildade kvinnor på sina arbetsplatser. Målet med det elektronsika ögat är på ena sidan att se till att människor handlar konformt, i enighet med rådande regler. På andra sidan är målet att rationalisera arbetet genom att styra produktionen och öka produktiviteten.

Makten blir osynlig, men samtidigt alltomfattande och allmän. Makten är överordnad, dominerande och så självklar, att den inte behöver användas. Panoptikum har blivit de moderna arbetsledarnas sätt att styra arbetsplatsen. Löntagarna, inte minnst icke-yrkesutbildade kvinnor har integrerat makten i sitt sätt att uppföra sig.

I intervjuer med personal och arbetsledning i "högteknologiska" företag framkommer, att arbetsroteringen har minskat, speciellt för kvinnorna. En kvantitaviv undersökning visar också att ju högre teknologi inom industrin, desto fler kvinnor anser att deras arbetet er mentalt svårt (Rafnsdóttir: 2000). Det visade sig också att inom de högteknologiska arbetsplatserna ansåg de icke yrkesutbildade kvinnorna att samhörigheten och arbetsglädjen hade minnskat. Jag citerar en kvinna som arbetar i ett av de högteknologiska företagen. Hon säger:

Det var mycket roligera innan ... Nu är allt förbjudet. Det är mera diciplin och mindre svängrum ... Men fortfarande så försöker man skoja litet".

När en av arbetsledarna på företaget blev intervjuat, framkom att efter att de började elektroniskt att registrera "kvinnoarbetet" på företaget, så blev de förvånade över hur pass stor skillnad det var på produktiviteten hos de enskilda kvinnorna, från en dag till en annan, eller en timme till en annan. På företaget kan man nu följa kvinnornas produktivitet på en dataskärm och se på deras arbete och produktion på diagram och stolper. De kan följa de enskilda kvinnornas produktivitet och jämföra olika kvinnors produktivitet på dataskärmen, t.ex. över en viss period. De har försökt analysera vad det kan bero på att kvinnorna inte producerar som maskiner, dvs. alltid lika mycket, alltid med samma takt. När arbetsledaren kommenterade på detta så sade han:

Vi killarna har diskuterat om det beror på var i menscirkeln kvinnorna befinner sig, eller om det kanske beror på hur deras män har varit mot dem kvällen innan.

Det goda arbetet, utifrån ett könsperskektiv
Kvinnoforskningen växte fram i slutet av 1960-talet efter ett misslyckat forsök bland kvinnor att finna svar på kvinnoförtrycket bland de traditionella vetenskaperna. Kvinnorna upptäckte att i de flesta fall utelämnades eller osynlyggjordes de i den vetenskapliga debatten. Liknande saker ser vi idag kring analysen av informationssamhället, nätvärkssamhället och ny teknologi. Kön utelämnas mycket ofta i denna analys. Det finns studier som visar att den globala ekonomin inneburit en ny reproduction av könsmakt i arbetslivet och att tanken om att informationsteknologin skulle föra med sig ökad jämställdheten mellan kvinnor och män inte blivit fallet (Lesley Doyal: 1995, Castells: 1996). Panteli, Stack och Ramsay (2001) visar t.ex. att inom databranchen, som inom många andra äldre arbetsbrancher, har det utvecklats en mycket stark manlig kultur och diskurs, som påverkar både kvinnor och män i deras förståelse av sig själva och andra i branchen. Kön och klassfrågor, samt frågor som rör etnicitet kräver alltså fortfarande stor uppmärksamhet i arbetslivet, trots positiv utveckling som den nya informations- och kommunikationstekonlogi medfört för arbetslivet.

Guðbjörg Linda Rafnsdóttir
Dosent
Institutt for samfunnsvitenskap
Island universitet
Island
glr@hi.is

Referencer:
Aronsson, Gunnar (1990) "Psykologiska och sociala aspekter på datorstöd i kontorsarbete" Kontoret, tekniken och människan Johansson, Pärletun och Engfeldt red. (s.163-178) Studentlitteratur, Solna.

Bradley, Gunnilla (1998) Leva, lära och arbeta i IT-samhället. Miljön på jobbet 3: 1998 (s. 5-11) Arbetarskyddsstyrelsen, Solna

Castells. Manuel (1996). The Rise of the Network Society. Blackwell UK/USA

Doyal, Lesley (1995) What makes Women Sick. Gender and the Political Economy of Health. MacMillan Press LTD London

Foucault, Michael (1987) Övervakning och straff: Fängelsets födelse Lund 1987

Hochschild, Arlie R (1997) The Time Bind. When Work Becomes Home and Home
Becomes Work
. Metropolitan Books. New York

Hochschild, Arlie R (2000) "Global Care Chains and Emotional Surplus Value" In
Giddens and Hutton (edt) On the Edge: Globalization and New Millennium. Sage
Publishers, London. pp 130 - 146

Magnusson, Lars och Ottosson, Jan (2003) "Den tredje industriella revolutionen och "den nya ekonomin" - mellan sken och verklighet. Ute och inne i svenskt arbetsliv. Arbetsliv I omvandling. Arbetslivsinstitutet 2003:8 bls 57-76.

Panteli, Niki; Stack, Janet and Ramsay, Harvie (2001) "Gendered patterns in computing work in the late 1990s". New Technology, Work and Employment 16:1 (s. 3-17).

Rafnsdóttir, Guðbjörg Linda og Guðmundsdóttir, Margrét Lilja (2003a) New technology and its impact on well being. WORK: A Journal of Prevention, Assessment & Rehabilitation. Í prentun

Rafnsdóttir, Gudbjörg Linda och Gudmundsdóttir, Margrét Lilja (2003b) Elektronisk monitoring på isländsk arbetsmarknad. Reykjavík: Arbetslivsinstitutet. Opublicerat rapport.

Rafnsdóttir, Guðbjörg Linda: Ny teknologi och organisering av arbetet inom fiskeriet. 2000. Arbete, Människa, Miljö & Nordisk Ergonomi 2/2000 (s 27-33)

Skaptadóttir Unnur Dís och Guðbjörg Linda Rafnsdóttir: (2000) "Gender construction at work in Icelandic fish plants". NORA, Nordic Journal of Women´s Studies Numer 1, Volume 8 (p5-16)

Stanworth, Ceila (2000) "Women and Work in the Information Age" In Gender, Work and Organization vol 7 no 1. (p.20-32).